anta utmaningen?

Ett intresse som jag hade i yngre dagar var att rida. Vilket jag gjorde i ca 10 år. Började hänga i stallet varje dag sedan jag och barndomsvännerna var pyttesmå. Det var det härligaste vi visste! Vet inte hur många Pan pizzor vi levde på medan vi ryktade, lastade hö, städade och donade. Man har så många mysiga minnen från den tiden, unga och bekymmersfria kramade vi dom små mularna varje dag efter skolan. En och annan olycka med ambulansfärd hann man med också, men dom minnena bleknar snabbt i jämförelse. :)

Ingen av oss som hängde i stallet då har fortsatt med ridningen vilket man kan sakna ibland. Det var verkligen ett roligt intresse som höll kroppen i bra trim, det märker man nu när man blir äldre och äldre och rumpan hänger längre och längre ner.. haha! Skämt å sido så är det ett himla bra och roligt sätt att hålla vissa delar i trim. Jag har saknat ridningen sedan jag flyttade ner till Stockholm men har varit rätt övertygad om att jag inte kommer kunna hålla på med det här nere.

Nu har jag dock fått världens möjlighet att få rida mysiga islandshästar en dag i veckan och det är ju ett erbjudande man bara inte får missa :)
Blir rätt nervös bara jag tänker på det, det var längesen man satt på hästryggen!
Men självklart får jag se det som en rolig utmaning med skräckblandad förtjusning, jag ska minnsann upp på hästryggen igen! ;) Gud så roligt!